Takform: Taket på tillbyggnaden bör utformas så att det harmoniserar med det befintliga huset. Det enklaste sättet är att välja samma sorts takform, och samma taklutning. Ska man välja annan takform eller annan taklutning måste man noga pröva flera förslag innan man bestämmer sig. Ett sätt att pröva kan vara att rita på en genomskinlig plastfilm som man lägger ovanpå ett foto av det befintliga huset.
Bärverk: Den bärande konstruktionen i ett tak kan utformas på flera sätt beroende på taklutning, snölaster och val av takmaterial. Den vanligaste konstruktionen är att man vid sadeltak använder fackverkstakstolar som bär från yttervägg till yttervägg. Vid pulpettak kan man använda åsar. Normalt krävs då en bärande innervägg. Innertaket kan ges samma lutning som yttertaket.
Förankring: Bärverket måste förankras i väggarna för att motstå lyftande vindlaster. För detta finns särskilda beslag i bygg- och trävaruhandeln.
Taktäckning: Valet av taktäckning är beroende av taklutning, men är också en fråga om anpassning till det befintliga huset. Väljer man takpannor bör de vara av samma material och ha samma kupighet som på det äldre taket. Man får dock räkna med att tillbyggnadens tak kommer att se nyare ut några år, innan det fått samma patina som det gamla taket.
Väljer man annan taktäckning på tillbyggnaden bör man överväga hur denna kommer att harmonisera i färg och struktur med den gamla byggnadens.
Yttertakets uppbyggnad: Yttertaket byggs upp med utgångspunkt i valet av taktäckning. De flesta yttertak har ett undertak av underlagsspont och en undertäckning av underlagspapp. För att kunna lägga takpannor på taket krävs en läktning i två skikt, ströläkt och bärläkt.
Vid papptäckning klistras en ytpapp i ett eller två lager ovanpå undertäckningen. Det finns taksystem som utförs utan undertak eller med enklare undertak. Leverantörer av taktäckningssystem har broschyrer som visar yttertakets uppbyggnad i sådana fall.
Innertakets uppbyggnad: Vinkelrätt mot takstolens underram spikas en glespanel 28 x 70, c 300.
Mellan glespanel och underram placeras det luft- och fukttätande skiktet, åldersbeständig plastfolie. Alternativt kan en ångtät papp användas. På glespanelens undersida monteras träpanel, alternativt 13 mm gipsskivor, med skarvarna över glespanelbrädorna. Mellan glespanelbrädorna bildas kanaler som kan användas för dragning av elledningar. Över den åldersbeständiga plastfolien och mellan takstolarna läggs värmeisoleringen.
Isoleringen ut mot takfoten utförs med en byggmatta med vindskyddspapp (isolering med pappersbeläggning på en sida, som översta isolerskikt på ett vindsbjälklag) på översidan. Ute vid takfoten ordnas ventilationsöppningar. Det finns särskilda produkter som har till uppgift att hindra luftningen att bli så kraftig att värmeisoleringsförmågan försämras eller att lätta isoleringsprodukter blåser samman i drivor.
Vid alla takkonstruktioner är det viktigt att en ordentlig luftning kan åstadkommas mellan takisolering och yttertaket.
Om yttertaket byggs upp med hjälp av takbalkar blir uppbyggnaden ungefär densamma, men möjligheterna till god värmeisolering och god genomluftning är begränsade. För att ge sådana tak en god utformning bör man ta kontakt med en fackman.
Tak
 |  |  |  |
|---|---|---|---|
 |  |  |  |
 |
Takrenovering
Vi har stor erfarenhet av takbeläggning, gröna tak alla typer av tak. Våra kunder är mycket nöjda med vårt arbete och det är viktigt för oss
Många takrenoveringar görs i samband med fasadrenovering, helt enkelt av den anledningen att det gamla taket ofta ser lite sjabbigt eller förlegat ut i jämförelse med den i övrigt mer tidsanpassade huskroppen och fasaden.
Taket är ju trots allt en mycket dominerande yta, som med viss rätt ofta kallas husets femte fasad. Äldre takpannor eller dålig takpapp som skiftar i kulör eller är lappat rimmar dåligt med huset och i övrigt kan störa helhetsintrycket.
Vid en takrenovering lönar det sig nästan alltid att också lägga ny underlagspapp. Det enda egentliga undantaget är om du kan lägga till exempel plåt eller takpannor ovanpå en oskadad yttakpapp eller om du kan reparera takpappen så att den fungerar som oklanderligt underlag.
Men detta förutsätter givetvis också att takkonstruktionen har sådan bärkraft att den utan förstärkningar kan klara den nya och hårdare belastningen. Men en takrenovering och ny underlagspapp är oftast det mest kostnadseffektiva i längden.
Ett ytterligare undantag är om du avser att lägga ytpapp eller shingel på ett brädat tak med en lutning som överstiger 18ø. Då krävs underlagspapp endast på vissa särskilt utsatta ytor. Principen gäller givetvis också vid läggning av helt nya tak.
Detta betyder alltså att underlagspapp måste läggas på alla brädade tak oavsett taklutning – som ska förses med takpannor eller takplåt.
Ett tips är att alltid rulla ut pappen i dess egen bana. Tvinga aldrig rullen åt något håll, eftersom du då får veckbildningar.
